Medvinden

Southwind III



Flower

Archive for July, 2009

Rio Dulce – Guatemala

Efter tio dagar i Honduras och en hel del eftertanke bestämde Jonas och jag att vi skulle segla mot Guatemala och Rio Dulce. Rio Dulce är en flod omgärdad av massiva bergskedjor och ett populärt ställe att lämna sin båt på, i vårt fall för att åka hem och jobba ett par månader. Vi tyckte detta blir en välbehövlig paus att ordna några av de problem som vi dragits med sedan starten och ett bra ekonomiskt tillskott när vi kommer tillbaka efter orkansäsongen.
Vi lyckades i Honduras helt friskförklara vår Volvodisel som fick spinna större delen av färden mot Guatemala. Under natten hamnade vi mitt emellan ett par olika åskoväder vilket kändes lite kusligt. När man kommer fram till Livingstone och är färdig med inklareringen väntar en 6 sjömil lång ravin med gröna väggar uppåt 100 meter höga. Att komma ifrån havets saltvatten och möta den enorma biologiska mångfalden och de trädbeväxta väggarna var fruktansvärt häftigt! Man rikitgt kände hur livet flödade genom floden. Runt hela området bor det Maya-indianer som på olika sätt livnär sig av floden. Här finns inga vägar, floden knyter samman hela området och vattnet är både indianernas och alla seglares gemensamma faktor.
Vi hade redan innan vi kom till Guatemala bestämt oss för att segla direkt till Texan Bay Marina. Dels för att den var billigast och hade ledig plats, men också för att våra franska vänner Andre och Martin hade varit där i två veckor och sa rekommenderade stället. Marinan drivs av Sherrie och Mike, ett par ifrån Texas som slagit sig ner i Rio Dulce och byggt upp restaurangen och marinan. Nästan alla andra marinor ligger runt centralorten, Fronteras, medan Texan Bay ligger sju sjömil bort i en lugn och naturskön vik. Förutom Segelbåtarna bor här mest Indianer av en och samma familj och de har verkligen koll på vem som kommer in och ut ur marinan. Om natten lyser de på alla okända båtar som har vägarna förbi, vilket känns tryggt för oss som skall lämna båten här.
När vi kom hit satte Andre direkt igång med vår utombordsmotor. Han verkade vara lite uttråkad här, allt på hans båt fungerar som det skall, så han tycker nog det är kul att mecka med våra prylar. Tyvärr behövde vi en reservdel som vi inte kan köpa i området, men Andre lyckades få liv i vår 6 hästars Johnsson ifrån 1966 så att vi i alla fall hade något sätt att ta oss runt i omgivningen.
Eftersom Paulina skulle med flyget ifrån Guatemala City den 29e seglade vi in mot Fronteras och spenderade ett par dagar i den högljudda staden, eller byn eftersom det bara finns en gata, tungt trafikerad av lastbilar med kossor på. Det enda possitiva med Fronteras är ölpriset som ligger på runt 20 svenska kronor per liter, annars inte så värst mycket att se. Men flickvänner måste ju lämnas och mat måste man ha. Dagen då Paulina tog bussen, stötte vi ihop med dansken Lasse. Vi hade som hastigast stött ihop på Utila i Honduras, men nu hade han och flickvännen skilts åt ett par veckor, hon för att studera spanska och Lasse var på jakt efter en segelbåt mot Belize. Vi kunde inte direkt erbjuda någon längre färd, men efter en mycket trevlig kväll tillsammans, erbjöd vi honom en segeltur till vår marina som i alla fall ligger på vägen mot Belize. Det blev två mycket trevliga dagar med vår skandinaviska landsman som vi hoppas återse igen på lite nordligare breddgrader.
De två veckor som gått sedan vi kom till Guatemala har vi spenderat med att göra båten färdig att lämnas ensam. Som tur är har de på marinan uppsikt över båten och vädrar ut den mellan regnskurarna. Förutom båtmeck och middag hos Martin och Andre har här inte hänt så mycket. Bortsätt ifrån fjärde juli förstås som vi firade rejält tillsammans med en bunt amerikaner, merparten ifrån Texas. Det var en trevlig tillställing som avrundades med ett hejdundrans fyrverkeri.
Nu siktar jag och Jonas snart mot Sverige igen. När Paulina kom hem till Lund möttes hon av ett rykte om att båten kraschat och att vi var skyldiga 60 000 i reperationskostnader och därför gett upp och kryper hemåt. Riktigt så dramatiskt är det inte, som tur är! Resan ifrån Florida blev ett bra test av båt och besättning. När vi kommer tillbaka tar vi nya tag och fortsätter vårt äventyr. Än har vi inte köpt någon returbiljett, det beror ju på vad som händer när vi kommer hem med jobb osv, men vi lovar att hålla er uppdaterade här på bloggen. När vi kommer hem skall vi ladda upp massvis med foton och redigera all vår video. Vi lämnar Guatemala på fredag för att ta oss med buss mot Honduras och vi hoppas verkligen att inget inbördeskrig bryter ut, de har ju som bekant haft en militärkupp i landet. Från Honduras flyger vi till New York där vi skall spendera ett par dagar och sedan vidare mot Kastrup…
Vi ses hemma igen!
Oskar