Medvinden

Southwind III



Flower

Åter seglar Southwind!

iconuk English resume below…

Kära blog. Äntligen lite avslappnad tid att försöka få nedskrivet vad som sker på denna sidan Atlanten. Som bekant flög jag den 13 mars mot Florida och sedan ett par dagar senare vidare mot San Pedro Sula, Honduras. En regnig tisdagseftermiddag i hotellobyn mötte jag min blivande besättning, bröderna Jens och Leo. Föga dramatiskt om än ett efterlängtat möte. Dagen därpå började vi så vår resa med buss och sedan vidare med båt mot marinan där Southwind låg för ankar, Texan Bay Marina.

När vår båttaxi la till vid bryggan och vår packning lastades upp på kajen kom ägare till marinan, Mike “the Texan”, ned för att hälsa. Jens och Leo hade till en början svårt att hänga med i Mikes gutturala texanska accent. Vi blev hur som helst hälsade varmt välkomna. Med stor spänning gick jag mot båten. Utsidan såg fin ut, men när jag gick in möttes jag av gröna väggar. Eftersom de var vita när jag lämnade båten i juli påbörjade vi ett intensivt skrubbande för att ta kål på möglet. Efter många timmars skrubbande, en hel del svett och en hel del klorin kunde vi tillslut konstatera att den muggiga mögellukten var på väg bort.

Så började arbetet med att försöka få i ordning båten. Tillsammans försökte vi strukturera upp alla utrymmen bättre så att det inte skulle bli samma kaos som sist vi var ute och seglade. Man måste ju ha med sig massvis med olika “bra ta ha” prylar ombord eftersom man måste kunna klara sig på egen hand i många lägen. Det blir ju dock lite värdelöst när man ändå inte kan hitta den där lilla metallbiten som man “vet att man har någonstans” när det väl är dags. Efter ett par dagars slit kändes det dock som om det aldrig varit så bra ordning ombord, -tack Jens och Leo!.

Vid det här laget hade vi börjat få slut på maten vi handlat innan vi åkte ut till marinan. Så vi kastade loss och seglade mot Frontreras, huvudorten i floden, 7 sjömil bort. Där började vi arbeta på min att göra lista. Jag har den uppdelad i tre kategorier. Kategori ett är de sakerna som måste vara fixade innan man ger sig ut, det allra viktigaste, till exempel lämnspumpen. Kategori två är bra att göra listan. Saker som inte direkt påverkar säkerheten men som vore sköna att ha ordnat. Tillexempel lacka och måla båten. Kategori tre är en lista på saker jag skulle vilja göra. Självklart vore det skönt att göra allt på hela listan och segla med en båt som är helt fixad. tyvärr funkar det inte riktigt på det viset. Det är bara att fixa det viktigaste och sen ut och segla och uppleva lite ifall man inte vill bli hängande i en marina i åratal.

Efter två veckors slit kunde vi så bocka av allt det viktigaste och vi påbörjade vår resa ut ur Guatemala. Tyvärr fördröjdes det hela lite, bland annat på grund av att jag fick en liten släng magsjuka. Måndagen den 30 mars åkte vi i alla fall genom Rio Dulces Canyon. Man seglar båten mellan 100 meter höga klippor med kalksten och djungel; en helt fantastisk upplevelse.

Väl igenom floden ligger Livingstone, staden där man klarerar ut ur Guatemala. När så papperna var iordning gick vi för att få oss en helt fantastisk fisk och sakdjurssoppa, en tallrik fylls till bredden med en hel fisk, krabbor musslor snäckor och allt möjligt annat gott ni kan tänka er!  Morgonen därpå lättade vi så ankar och satte kurs mot Utila, Honduras. Seglatsen var ganska tråkig. Det blåste långa stunder ingenting och vi fick gå mycket för motor. Tyvärr fick jag inte igång autopiloten så det blev till att handstyra hela natten. När vi närmade oss Utila onsdag morgon började det till vår glädje att blåsa igen. Tyvärr motvind och det blev några timmars kryssande innan vi kunde segla in i ankringsviken.

Utila är ön där man antingen festar eller dyker, eller bägge. Dessutom har hondurianerna just nu sin största fest helg på hela året så stämningen är på topp. Vi skall försöka ta dykcert här alla samman ifall Jens öron tillåter den saken. Jag ser verkligen fram emot att få kunna andas där nere i det blå. Dessutom är det säkert massor man missar om man seglar runt utan att ordentligt kunna hälsa på alla varelser där nere i djupet.

Varma hälsningar (runt 30 grader)

P.S. Eftersom jag inte kom att lägga upp inlägget direkt när jag skrivit det så har det fortsatt att hända grejor. Vi har börjat dykkursen. Allt gick bra och vi har fått vårt Open Water Certifikat. Vi har även fortsatt på Advanced Open Water där man får dyka ned till 30 meter och lära sig några specialinriktningar. I skrivande stund har vi precis kommit hem ifrån vårt nattdyk. En helt underbar upplevelse i tyngdlöshet. Korallerna får helt andra färger på natten och marelden var fantastisk. Imorgon skall vi dyka på ett vrak som ligger nere på 30 meter, det blir nog väldigt spännande det också! Nu skall jag få mig en välförtjänt iskall öl. D.S.

Oskar

iconuk 

So, I guess you’re all excited to know what’s up with me and my crew. We came back to the boat the 16th of March. We had a lot of cleaning to do before we could even move into the boat agian. It also took long time to organize all the stuff that I have lying around. Now it feels really nice again, almost like home…

So, when the boat was cleaned up, we started to work on my list of stuff that had to be taken care of before we could set sails. It lead to two weeks of hard work in the Rio before we set sail down river to clear out of Guatemala.

We set sails the 30th of March towards Utila, Honduras. 31 hour later we could spot land. Really nice to be back in this nice island. Since we came we have been taking our scubasiving course, partyed a lot and just had a really good time. We just came back for a really cool night dive, amazing how cool the ocean is on the night! That’s part of the reason that the English version is so short. But stay tuned the upcomming days for some pictures from the trip

Cheers
Oskar

2 Responses to “Åter seglar Southwind!”

  1. April 18th, 2010 at 03:59

    Mary Tyner says:

    As usual, with Google Translate, I was able to read your whole blog.
    That’s so exciting (except for the “mold experience”)! Diving is the best way to feel like being a part of the ocean world. I know you will enjoy that for the rest of your life.
    Now that you are back cruising, I will check your blog regularly.
    Wishing you smooth sailing…
    Mary

  2. April 25th, 2010 at 11:08

    Linda & Tomas says:

    Hej och fantastiskt kul att läsa att du äntligen har tagit dykcert!! Visst är det helt underbart?? Förstår precis vartenda ord du beskriver! Vi längtar otroligt mycket efter att kunna dyka varje dag o dricka iskall öl efteråt! =D Härligt! Men men det kommer när vi får flytta in i huset på Koh Tao!! =P
    Och riktigt kul att höra att ni är ute på havet igen!
    Stora kramar från Oslo!