Medvinden

Southwind III



Flower

San Cristobal – Galapagos

English verison below... English version below…
Så var vi då äntligen här. Galapagos. Det känns lite smått overkligt. Jag har föreställt mig detta i flera år. Hur man lämnar Panama, utan återvändo, seglandes ut på världens största hav. Mot alla öarna, mot det spännande och lite okända. Galapagos, kanske inte direkt det okända men desto mer spännande med sitt fantastiska djurliv. En etablerad turistindustri kontrollerar vad du får göra och inte får, så själva äventyret ligger på kommande resmål, även om det är hur spännande som helst med alla djuren. Ankringsområdet här på San Cristobal är fullt med sjölejon och sälar, de beter sig som hundar gör i vilken annan sydamerikans stad som helst, en något märklig upplevelse.

För att förtydliga det hela så var det förra blogginlägget skrivet ute på havet och uppskickat via vår satelittelefon. Det är genom den vi får väderrapporter och passar då på att skicka iväg lite mail och uppdateringar. Men nu är vi alltså på fast mark igen. Seglingen gick ganska bra, nio dagar vilket måste ses vara helt ok för de 930 sjömilen vi seglade. Vi hade ett par dagars skitväder dock med regn och vindar så att vi var tvungna att kryssa. Detta gjorde att båten lutade och gungade en hel del. Det blir ganska påfrestande för kroppen då man konstant måste spänna sig och klamra sig fast. Många andra båtar upplever denna seglats som vindstilla och stekhet. Vi hade väldigt mycket vind, en natt uppemot halv storm (35 knop) och kallt och molnigt väder nästan hela överfarten.

Just när det lutade som mest gick vår toalett sönder. Phil inkallades på badrummet. Det som vi trodde var ett enkelt problem tog två dagar i anspråk. Hela toan var under arbetet täckt av brunt vatten och det luktade därefter. Inte en så värst trevlig syn och jag säger så…
En lite lustigare incident var när Stefan mitt i natten fick för sig att han hade en fågel i sin kabin. “Fågeln”, som senare visade sig vara gnissel ifrån rodret, fick honom att under en kvart vända upp och ner på all möjlig bråte för att försöka hitta sin fjäderbeklädda vän. Utan lycka skall tilläggas.

Natt nummer sex när jag satt uppe på min nattvakt skiftade så vinden plötsligt. Vi fick den mer ifrån sidan. Plötsligt lutade det inte lika mycket och vi sköt fram genom vattnet. Vågorna började även lägga sig mer och mer och de sista dagarna till havs var riktigt behagliga.
Speciellt då den absolut sista dagen, lördag. Det hela började med napp på fiskespöt, ytterligare en Mahi Mahi hade slukat kroken. Så runt tolvsnåret klädde vi alla upp oss i våra seglingsuniformer för att korsa ekvatorn för första gången i våra seglarliv. Det skålades i rom med varmchoklad och stämningen kunde inte varit bättre. Så en timme senare skriker Phil ut, VAAAAL!! Alla springer upp på däck och vi får se en pilotval som simmar förbi båten, ca två meter ifrån, ca åtta meter lång, mäktigt! Under dagen siktade vi totalt fem pilotvalar, dock lite längre bort ifrån oss. Någon timme senare kom tio stycken flasknosdelfiner på besök och stannade ett par minuter i fören för att leka.

Dagen därpå var vi så i hamn. Vi har klarerat in och fått lov att stanna i 20 dagar. Dock får vi inte segla runt själva utan måste låta båten ligga ankrad och ta turer runt för att se nationalparksområdena. Vi skall se till att dyka lite, förhoppningsvis med hammarhaj och mantor. Och så skall vi förhoppningsvis få både sköldpaddor, leguaner och andra spännande djur under vårt besök. Vi skall försöka få upp lite bilder så snart internet är snabbt nog så att ni kan se själva hur bra vi har det…

Vi mår alla fint och kommer nog få en härlig tid här på Galapagos. För att förtydliga hur våra seglingsuniformer ser ut lägger jag ut en bild vi tog i Panama just före avfärd. Fyra unga stark män…..

sailors

English verison below...
Finally, Galapagos Islands. It feels surrealistic. I’ve been making up this picture in my head for several years now. How you leave Panama, without return, out on the worlds greatest ocean. Towards all the Islands, the exciting and bait unknown. Galapagos, may be not the unexplored, but it has an even more exciting animal life. The tourist industry is really big and what and you can and can’t do is pretty hard regulated. The anchorage here at San Cristobal is full of Sea Lions and seals. They’re Galapagos answer to street dogs, a pretty strange feeling…

The last entry was posted via our Sat. Phone. It’s through that one we get weather reports and while we download them we can send you all some updates. So, if we shall sum up the sailing, we got here fast enough, 930 nautical miles in nine days. Although, we had a couple of day with pretty shitty weather with rained and tacking. This made the boat lean and rock a lot. The body get’s really exhausted when you have to hold on to your self 24-7. A lot of other sailors tell stories about this trip lacking wind and being boiling hot. We had a lot of wind, one night over 35 knots, and pretty cold and cloudy weather the entire time.

Right when we we’re leaning the most, our toilet broke down. Phil found his way to the bathroom. What at first seemed like a pretty simple problem turned out to be a two day project. During that time, the floor and walls we’re all covered in brown water, and the smell, yeah, you can make the picture your self…
A more pleasing episode happened late one night when Stefan thought that he had a bird in his cabin. “The Bird”, later discovered to be some noise from the tiller, made him turn his cabin upside down and during 15 minutes try to find his little friend. No luck there….

Night number six, when I had my nightshift, the wind suddenly shifted over. It came more from the side and suddenly the boat didn’t lean as much and we made really good speed through the water. The waves started to calm down and the last few days we’re really comfortable.
The very last day was something special. The day started off with a Mahi Mahi on the rod. Later, round lunchtime, we sailor suited up to cross the equator for the first time. We had a toast wit rum and chocolate and the atmosphere abroad was great! an hour later, Phil shout out WHALE!! everybody runs up on deck to see a eight meter pilot whale pass the boat two meters out in the water, really cool!!During that day we saw totally five whales and some bottle nose dolphins play in the bow.

The day after, sunday, we we’re in the harbor again. We got permit to stay for 20 days although we have to let the boat stay at anchor and take tours around to visit the national park. We’ll try some diving, hopefully with hammer heads and manta rays. And on land we shall hopefully meet some tortuous, iguanas and other cool animals during our stay here. If you click “Bilder” up at the top of this site you can see some pictures from the trip and see for yourself how great life can be.

We’re all a health and shall have a great time here at Galapagos. The picture posted above shows our Sailor suits and was take in Panama, at the dock right before take off. Four young strong men….

5 Responses to “San Cristobal – Galapagos”

  1. May 25th, 2010 at 01:56

    Mary Tyner says:

    That’s great news! And good photos too. I’m looking forward to the rest of your adventure!

  2. May 27th, 2010 at 10:41

    halina petersen says:

    Sounds fantastic !

  3. June 2nd, 2010 at 08:44

    Emily says:

    That’s great news! And good photos too. I’m looking forward to the rest of your adventure!

  4. June 10th, 2010 at 06:43

    halina petersen says:

    As always very good photos .

  5. July 2nd, 2010 at 15:08

    Emily Kettner says:

    I love this photo! I envy you all every time I read the new updates!